Vi stod där på samma område som du för första gången på knappt ett år.
Jag visste att vi skulle träffa dig.
Jag ville det.
Sen kom du fram helt utan varning och kramade mig.
En stor chock sköljde över mig och hela min kropp började skaka.
När du sedan helt alldagligt sa att ni skulle gå brast det.
Ögonen fylldes av tårar och jag kunde inte stå upp själv.
Min bästa vän kramade mig hårt och var minst lika chockad som jag, dock av en helt annan anledning.
Jag var rädd.
Jag var rädd för att jag kände så mycket för dig fortfarande.
Jag var rädd för att jag trodde det var över.
Så där stod jag, hängande över min kompis och försökte återfå kontrollen.

Du har nog aldrig fattat vad du har gjort mot mig.